Fördom: Hjälplösa och orkeslösa

2011-11-14

En relativt ofta förekommande fördom i publiciteten kring Samhalls medarbetare är att de generellt har svårare än andra att klara av påfrestningar som vi alla möter i vardagen.

I denna text förekommer citat ur artiklar där Samhall och Samhalls medarbetare skildras fördomsfullt. Eftersom vi utgår ifrån att skribenterna inte varit medvetna om att de förmedlat fördomar har vi valt att inte ange vilka de är eller vilka publikationer som innehållit citaten.

Skribenterna utgår ifrån att den som har en funktionsnedsättning inte kan hantera problem, och att det alltid är mer synd om denne än andra när bekymmer uppstår.

Vår medieanalytiker exemplifierar med en artikel om ett kontor där värmen inte fungerade efter en kall trettonhelg:

"Arbetshandikappade möttes av 15 plusgrader"
 
Det är oklart varför redaktionen bedömde detta vara en nyhet, men förmodligen antog den att Samhalls anställda är oförmögna att ringa fastighetsskötaren eller ta med jobbet hem i väntan på att problemet blir löst. Eller är det svårare att hantera en telefon om man sitter i rullstol?
 
Andra exempel rör artiklar och inslag där ändrade villkor, till exempel nya uppdrag, innebär att Samhallmedarbetare måste pendla till jobbet:

”- För dem kan det vara ett stort problem. Det kan handla om allt från att få hjälp att ta sig till bussen som att kliva på rätt buss eller ordna med färdtjänst. Det finns mängder med praktiska problem kring en sådan här flytt.”
 
Här måste redaktionen ha utgått ifrån att det vanliga är att Samhalls anställda saknar rumsuppfattning och har orienteringsproblem, och helt saknar erfarenhet av att åka kollektivt. Men en ryggskada gör inte att man har svårare än andra att beställa färdtjänst, och en utvecklingsstörning är inte samma sak som oförmåga att passa tider och hitta rätt hållplats.
 
Däremot kan det förekomma att kollektivtrafiken inte är tillräckligt tillgänglig. Men då är det detta som är problemet, inte att Samhall får uppdrag på pendlingsavstånd.
 
Bästa sättet att undvika denna fördomsförmedling är att låta bli att generalisera. Om en person som inte kan förflytta sig utan hjälp lämnas i ett utkylt kontor eller om någon som saknar orienteringsförmåga tvingas ut i kollektivtrafiken kan det vara en nyhet – men först då.